torsdag 27 juni 2013

Lungemfysem

Jag har lungemfysem. Luftbubblor på lungorna. Det ställer till en sabla massa elände. Bland annat har läkarvetenskapen sagt mig att jag absolut icke får flyga. Lufttrycket är skadligt. Start och landning är kritiska moment. Så jag har hållt mig på backen. Sedan 2006 har jag bilat, bussat, tågat, cyklat, båtat på semester och stilla avlidit av reslusta när skylten med Laholm kommer. Man kommer liksom inte så långt. Folk drar till Thailand. Jag åker till Halmstad. För 8:e gången. Låter väl inte som världens ände. Är det inte heller. Älskar Halmstad och folket där. Det är ju vad emfysemen står för som är det egentliga kruxet. Helheten. Allt som det hämmar mig i. Direkt hindrar. Jag biter ihop käkarna och kämpar lite till. Sväljer ner sorgen att livet blev helt annorlunda efter det där brevet som damp ner. Hösten 2006. "Vi har hittar luftbubblor..."

Hur som helst. Nu ringde jag min lungläkare. Hur ser rekommendationerna ut nuförtiden? Är det samma strikta förbud? Tänkte som så att ena året ska spädbarn sova på rygg. Andra året ska spädbarn sova på mage för undvika plötslig spädbarnsdöd.

- Du kommer få lika många svar som det finns läkare, fick jag till svar.

Det räcker för mig. Det är min öppning. Inget definitivt nej är ett möjligt ja! Så en en kalkylerad risk senare: Jag flyger.
Det kan gå tokigt. Jag kan bli sjuk. Eller inte. Det kan gå perfekt också!

Måste ta vara på alla mina chanser att leva. Inte begränsa mig när så mycket annat gör det. Har trots allt överlevt när di där emfysemen spräcktes och lungorna kollapsade. Allt gick åt helvete. Blev infekterat. Inflammerat. Några gånger. Fick operera bort bitar av lungorna. Ja... käre tid. Det är inte medvind i dom dära rackarna.

Nu är det dagen innan flygdag. Det känns rätt. Jag är inte nervös. Inte rädd. Har allt under kontroll. Nummer till sos, sjukhus i Polen, konsulat och rubbet fixat. Det är mitt liv. Har stått tillbaka så länge pga lungor och en annan helt vansinnig grej så jag känner så starkt i hela mig att nu får det bära eller brista.

Tur och retur. Den som vill kan ju hålla liten tumme. Kan ju inte skada.





3 kommentarer:

  1. 2. 2 tummar. Och eventuellt en bunt tår. Kom hem igen, tack. Hel.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack! :) Jag planerar att komma i ett stycke. Inga liksäckar. ;)

      Radera
  2. Äh, tuta och kör!
    Men hörru, är från Laholm, inga onda ord om den skithålan! :-)

    SvaraRadera