Att vara solbränd

Man är bara snygg några dagar. Sen ser man bara smutsig ut. Risig. Sliten.

Mvh smutsig, risig och sliten

Mobil stulen

Men se på faaaan. Jag har lyckats ta mig in här via min gamla mobil. Plötsligt händer det. Dvs det växte  ut en teknisk gen och jag mindes plötsligt mitt lösenord. (som var nedskrivet  i mobilen som nu är gone gone gone)

Så. Se vad katten släpat in!

Övrigt:
Jag är nog laktosintolerant.

Undrar

Ibland så undrar jag vem som får alla egopics nu. Någon bekräftelse måste han ju ha.  Av någon. Annars vissnar stjälken bort.

Nillas matblogg

Godbit

Vissa bilder är jag en äkta skönhet på. Tackar min son för att ha fångat mig och mitt smutsiga hår samt vad jag nu pysslar med.

Mvh Fjöset från liten ort förutan gata

Jobba?!?!?!

Hur gör man?!?

Ser jag tappad ut i den här blå filten?

Jeeez, vad trött jag är. Sista semesterdagen. Jag kan bara spela på läppen. Lycklig dock. Så nöjd. Måste sova lite. Viktig dag på jobbet i morgon.

Sista bilden från Turkiet

Obligatoriskt.

Synd att den inte blev så bra.

Hemma!

Mör och matt efter en lång resa hem.

Återkommer.

Skugga

Livet är väl underbart? Vid poolen på hotellet skuggas jag av palmer och ett citronträd. Tittar upp i det. Det är en förmån. Bara få vara här. Här och nu.

Kungsfågel kom på besök!

Det var ingen Twitterfågel som jag trodde. Eller vqr det en Kungsfiskare. Näääj. Mitt minne är ju som en apelsins. Eller är det guldfisk man brukar jämföra det med? Något gult iallafall. Mitt minne är gult. Okej? Tack Anders för att du visste fågelns namn. Förlåt för mitt gula minne.

Fin fågel. Kan vi enas om att fågeln är blå? Jag har gult minne. Detta blir en Sverigeflagga. Detta är hög klass på detta inlägg.
Ajö.

Åket slut

Två heeelt utmattade.

Förväntningar

Det här ska bli kul! Oj... de hade ingen aning om vilken galning som körde.

Ett kioskmongo

Kan man se mer strandraggig ut? Han i rosa shorts kvalar in som god tvåa.

Sweet lord.
Rosa shorts-mannen frågade mig rakt ut om jag ville ge honom ett blow job när de andra var ute med båten. Det var väl därför jag stannade kvar på land? With my cock-sucker-lips?

- Take a hat on. Or go and suck yourself, sa jag med ett mindre milt leende.
- The sun is killing your brain.
- I was joking!! flamsade han.
- Well. I guess you don't do stand up shows.

När det kommer till sådant skit är jag vid det här laget luttrad. Tyvärr Tyvärr att man ska ha behövt bli det då? Tyvärr. Inget fniss, hi hi längre från mig. Det blir verbala yxor rätt i nacken eller könsdelar om det behövs. Är så trött på sånt trams.

Vissa lägger ju gärna till: Har du ingen humor?
Ååå... komsi komsi...

Nåväl. Han var dum i huvudet kort och gott.

Sämre promenadstråk kan man ha

Långpromenad

En halv mil. Längs stranden. Det kändes. Intressant att se hur stranden bytte skepnad och struktur. Alla hotell och bryggor. Bergen in mot land förändrades. Rika delar. Fattiga delar. Exploaterat. Icke exploaterat. En halv mil. Att det kan vara sådan skillnad. På vissa ställen gick det inte ens att bada.

Vi skulle hälsa på bekanta.  De bodde där. Den där halva milen bort. Varsin fet vattenflaska i näven så gick vi.

Hyfs

Hyfs har många inte. Helt ogenerat stiger de fram när man sitter och äter eller vad man nu gör och sätter sig. Flyttar över sin tallrik. Tar min telefon. Pillar i den.
Det kan vara vad som helst. Faktiskt.
Vi har nu en liten lista: Most Random People.

Leder just nu gör en kypare på en restaurang. Han ville bara berätta att han inte egentligen jobbade där utan körde runt folk i sin fina bil. Så pekade han på sin vita lilla bil som stod utanför.

Jaha. Ok. Tack för info.

Sen kom han tillbaka. Tog mig i nacken.

- I want to drive you. For free. We find something out for your boy.

Jag svarar nej men att jag kan armwrestling him right now. Det tycker my boy is funny. Avväpnande och logiskt.

Vilket vi gör. Han tycker jag är mycket stark. Berömmer min solbränna och går. Jag och son skrattar högt. Vilken tönt.

Så kommer han tillbaka. Ställer sig och tittar. Denna gången med ett äpple som han bara smaskar i sig. Stora tuggor. Tittar. Tuggar. Vi äter vårt. Under tystnad. Jättemärkligt.  Bara stå och titta där. Högljutt ätande på sitt äpple. Tänkte vänta och se hur länge den lilla charaden skulle fortgå. Till slut gick det inte längre:

- So. You came for an applesnack? frågade jag tillslut.

Väckt ur sin paralys svarade han.

-  Is it okey? Whats up? What are you doin?

- Eating apples, svarar jag. Lite syrligt. Syrligare än äpplet iallfall.

- Can I have your phonenumber?

Han toppar listan.

Fotnot: två äpplen hög var han.

Medan ni fortsätter tävla...

Tänk att jag varit helt lycklig idag trots följande:

Gått omkring bland folk kvällstid då man förväntas vara "fin" såhär:

Rufsigt fnussigt otvättat sandhår. Fulaste pyamaslinnet i världen med Musse Pigg. Helt osminkad!!! Shorts!!!

I år först. Till denna resa. Köpte jag mina första shorts. Någonsin. Förutom fotbollsshorts. Komplex.

När jag fyllde 30 någon gång... vågade jag ta av mig till linne igen. Visa hud. Armar. Lång historia. För privat. Vill inte berätta. Satt helklädd från topp till tå. 365 dagar om året ett par år med start maj 1999. 7 år ca. Vistades inte på stranden. Ingenting.

Utan smink. Otänkbart i perioder. Trackad av ex bla. Fått höra hur ful jag är.
När jag var liten fick jag ofta höra att jag såg ut som en kille utan. Tanter tog fel. Som vuxen kan jag se att det bidrog starkt att mamma envisades med att klippa mig praktiskt kort samt att jag fick gå i Hannes gamla kläder. Då såg jag inte kopplingen. Det satte sig.

En vän gick så långt att hon sa:
- Du ser utvecklingsstörd ut.
- Finns ingen fulare än du utan dig utan smink.

Sätter sig när man är 14 år. Djupt. Träffar man killar och män som hittar den svaga punkten är man lite körd. Rätt duktigt.
Så smink på. Vill inte höra det. Det gör för ont. Tycker folk tittar. Jag får dålig hållning och krymper ihop utan min mask.

En stor grej att jag travat runt utan att bry mig. Inte känt mig ovärdig eller hotad. Bara känt mig lycklig. Lugn.

Övervunnit så mycket rädslor på sista tiden. Är så stolt över mig själv. Svårt förklara fullt ut. Det är inte min ambition heller. Här räcker det faktiskt med att jag vet.

Tävling!

Vad föreställer bilden?

1. Gardiner?

×. Bordsdukar?

2. Sänglakan?

Något helt annat? Fint pris från Turkiet utlovas.

Kan man stanna tiden?

Denna pojke. Nästa sommar är han ingen pojke längre.

Motljus är kul

Det har varit en sån grym dag. Så är det bara.

Bildbombning

Tema: Båt

Åh. Svag för små båtar. Färger.

Alanya från piren

Starbucks funnen

Oh. The joy. Riktigt kaffe!

Lycklig över att jag är lycklig

Blev Burger King idag. Sugna. Gott. En måste ju kolla om det smakar samma. Det gör det inte. Här var det gott. Turkiet - Sverige. 1 - 0. Son tog kidsmeny med tramsbilder på. Detta ville han dock ej synas på bild med pga töntigt. Åh. Nu börjas det.

Lycklig med denna påg

Lycklig i fläkt med inbyggd kallvattendusch

Lycklig på fyr

37°

Det är min smärtgräns. Går inte vistas i solen.

Läget just nu

Mitt börn leker i vattnet. Jag har väl hittat hem i turkiska kikärter. Snacks. Jojo.

Utsikt från balkong på ett håll

Mest en massa sladdar å grejer. En gata. Andra balkonger. Vilken skit tycker ni. Bäst tycker jag! Havet. Äh. Överreklamerat. Kul och fint i början. Åååå, havet!
Men sitta där och glo på det. Booooring.

Mycket mer kul att kolla åsnor, släp och tutande bilar på gatan. Förbannande hantverkare. Spana balkonger och nakna människor.

Heja min balkong!

Minigolf

Let's play some minigolf. Eller bangolf. Kalla det vad ni vill. Bara ni inte tar illa upp. Känsligt. Har jag förstått.

Vi kör iallafall med regler att man får minusslag för stilpoäng. Borde bli standardregel. Bedömningssporter är alltid källa för diskussioner men skänker alltid en extra dimension  på saker.

Jag slog huvudet i en kaktus tex. Helt ofrivilligt men renderade minus i scoringkortet.

Plötsligt blev det böneutrop. Sonens första. Han undrade spontant:

- Vad är det här för reklam?

Intressant diskussion följde om Allah och Gud. Mitt i minigolf/bangolf. Trots allt har de lärt sig något i skolan.

Efteråt sjöng han Kung ba Ja my Lord men slutade av rädsla för att väcka anstöt. Vi sjöng andra låtar. Jag kan tycka  att låtarna som sonen väljer är lite svårsjungna. Men jag försöker med lite beats jag också. Hänga mä, lissom. Delad framgång.

Vet inte vem som vann. Vi glömde räkna med ihop. Antagligen inte jag.

Jag ångar bort

Kan inte sova. Sonen går i sömne. Jag bara svettas och klibbar ihop. Den turkiska natten tar kål på mig. Nej det gör den inte. Men det lät så väldigt dramatiskt. Bara för det skriver jag det en gång till. Med talstreck för teatralisk effekt:
- Den turkiska natten tar kål på mig!

Ångbastu. Jag ångsvettas. Snart kommer min svett att kondenseras och regna ner över mig. Ååå. Hatar när det händer.

Gymmade lite å sånt

Att folk på riktigt står och svettas i 35° värme. Krejsiness. Utegym. Vid strandpromenaden. Värsta L.A -style. Los Alanya. (Tack Hans)

Vi mesgymmade bara. På kvällen. Då det endast var 31°.

Givetvis bifogar jag en bild där vi är med samtidigt. Som bevis. Att vi var här samtidigt alltså.

Outfit för turkisk afton

Skulle icke gå himma. Men här är 30 grader. Det går inte. Jag avlider. Dessutom bekymrar mig dessa vätskeblåsor. Måste vara biverk från medicin. Att kolla upp.

Shorts på bild är förövrigt mina första i hela mitt liv. Förutom fotbollsshorts då.
Långa. Ja. Kjolar. Ja. Men ALLTID MED NÅGOT JÄVLA NYLONHELVETE TILL STRUMPBYXA under. Detta även om det så varit 40 grader varmt. Varför?

KOMPLEX!

Vid 37 år fyllda och ex antal livkriser senare skiter jag i benkomplexen. Åtminstone utomlands. Är väldigt nöjd. Stolt. Jag tar mig!

Sällskapsresan?

Blötdjuret

Han är mer i än uppe. Jag tantbadar ICKE! Dock får jag ta det lite försiktigt. I mina ena bikinibyxor har resåren släppt så härligheterna hoppar ut om en leker för vilt i vågorna och byxa nummer två har jag i ärlighetens namn blivit lite för fet för. Behöver sitta exakt på plats så att det inte bullar ut på fel ställe. Det skulle bli väldigt olyckligt för andra strandgäster tänker jag.

Havet svalkar inte för övrigt. Pissljummet om uttrycket ursäktar. Poolen däremot. Liiite kall... närå. Skönt ha någonstans att kunna kyla ner sig. Hitt så de luar!!

Livstecken

Varmt. Härligt!!

På planet...

Kände ingenting i lungorna vid start.  Gjorde ondare när jag flög till Gdansk. Mycket ondare!! Lyckan!!

Det är så mycket pyssel på ett plan. Mat och dryck. Instruktioner. Film. Sune i Grekland.  Hurra. Vilken VÄRLDSFILM.

Givetvis har jag högljudda medpassagerare. I direktanslutning till mig. Givetvis har jag en framför mig som aldrig fäller upp stolsätet. Provocerande.
Hänger mina egna ben bakom örat. Givetvis skriker alla småbarn som i trans.

Men jag är glad ändå.

Norrmalmstorg hänger med!

Fint skare va! Återstår att se om vi verkligen lirar. Dock är vi två Monopol-knastar.

Jag är hatten.

Incheckning

Först. Givetvis. Ute i god tid. Tack pappa. Detta beteende har jag ärvt av dig. I rakt nedstigande led. Felkörningsmån. Glömtviktiggrejmån. Allmän tidsfascist. *vinkar till massan*

Resfeber?

Vaknade jag här nu mitt i natten av resfeber eller WHAT IS THE PROBLEM?

Hela dagen idag har gått till fixedon inför resa. Även jobbat någon timme.

Underbetyg till Medstop som trots att jag ringt i förrgår och reserverat min väldigt sällsynta medicin samt bekräftat dess existens idag likförbannat hade de inte den när jag kom dit idag.

Utan den är jag ingenting. Då slår huvudvärksattackerna igenom och jag blir ett kolli. Åka till Turkiet utan skulle inte gå.

Inget Medstop i hela stan hade min medicin. Letade upp en konkurrent. Efter rundringning och besök på två ställen så hade jag tillslut tillräcklig mängd så jag klarar mig. Gick några timmar till det. Drömmen.
Solskyddsfaktor, diarrépiller och massor med bra-att-ha-grejjer köpte jag också.
Tjejen i kassan:
- Ska ni ut och resa eller?

Mjo.

Ska bli så gött.

Finns inget piller mot resfeber. En smäll på käften eller ett glas vin kanske?

Sonen verkar orolig över mina lungor. Frankly. Jag med. Men man kan inte oroa sig för allt. Nu bokade jag resan med inställningen att allt går bra. Då är det meningslöst och dumt att oroa sig.

Vamos, vamos.

Vamos sömn först och främst.

Solhattsissues

Alla dessa val. Som jag givetvis kan överarbeta. Går det att överarbeta så gör jag det. Karaktärsdrag.

Hattval oklart. Lutar åt att jag väljer två. Oklart vilka.
Eller köper ny.

Också karaktärsdrag.

Ännu mer att radera

Hittade "copy-pasteade" fina och vackra sms från honom. Romaner av ord. Sparat pga det var sådär fint. Aldrig fått så fint förut. Det var han mästare på.

Nu i efterhand så undrar jag vem det egentligen var som skrev allt det där. Var det kom ifrån. Känns lite tagit ur luften alternativt så väldigt längesedan vi var inne i den bubblan. Hur man inte kan backa upp alla dessa känslor han beskriver med action. En gåta.

Nu har jag raderat det också. Allt som påminner eller där han kan dyka upp ryker. Bilder, samtalsloggar, sms, mail. Detta var något kvarglömt. En liten fornlämning.

Han har kontaktat mig på sista tiden igen. Jag har bett honom att lämna mig ifred.

Att sedan saker som påminner om honom eller det vi hade dyker upp exakt hela tiden försvårar saken .
Men den kommer blekna. Han ska inte få fucka upp min hjärna genom att hälla mer socker i den genom örat bara. Skriva saker han vet jag är en sucker för och som han sen inte kan leva upp till.

Så står jag där med vidöppet hjärta medan han lika gärna kunde runka.

Nu är hans situation mer komplex än så men det är så det känns för mig.
Därför säger jag Nej Tack.

Sol ute, sol inne, sol i hjärta, sol i Turkiet.

Resa

I all sin enkelhet älskar jag hotellet redan. Älskar den här resan. Allt den står för. Oberoende. Nu sticker jag. Lämnar skiten bakom mig.

Flygningen får funka helt enkelt.

Aldrig bott på så enkelt hotell. Men jag bryr mig inte längre. Nu är det annat. Avkoppling står i fokus. Sol. Tacksamhet inför livet. Tiden med min son. Det genuina. Allt finns där. Det som vi behöver. 
Pool. Nära till strand. Frukost. Sol. Värme.

Vi ska packa ner Monopol och kortlek. Jag ska inte tantbada. Skit i frisyr och fåfänga. Allt med att hag ser ut som en kille utan smink eller har en drake på magen... Nu får det stanna hemma.

Stanna hemma får även stress över jobb, pappas sjukdom och min egen. Alla sorgetankar på kärleken som inte blev lämnar jag i ett frysfack. Nu är det semester. På riktigt. Min första semester i hett land sedan jag fick diagnosen 1996 och det känns så spännande och befriande. Jag känner mig stark och fri.

Ämnar bo i min bikini. Ska låta solen slicka min kropp och njuta som ett fullblodsproffs. Ja , ja... insmord. Givetvis.

Borta är tiden när man gick runt poolkanten inoljad i en lokal billig olivolja. Fanken vad det stank.

På lördag sticker vi. Det är större än ni någonsin kan ana.

Tokbokning

Lackade ur. Botemedel, trots och allmänt spjärn: Tokbokade resa till Turkiet.
Vi åker på lördag.

Nu cyklar jag och pantar burkar.

Bildbombniiiiing!

Nästa gång jag besöker denna ö så vill jag bo närmre denna strand. Liknar Sandhammaren som ju är min favoritplats on earth.

Bornholm är en fin plats. Dyr liten pärla. Sviiindyr. Man kan ledigt ta 42 dkk för en liten cola på restaurang tex.
Heder åt alla som ids cykla på alla backar i den värmen. Ni är kungar alternativt fullständigt dumma i huvudet.

Nu ska jag vila. Sova i egen säng. Min egen kudde. Inga fiskmåsar!!!!

I morgon skälla ut Falck Rescue efter noter som faktiskt förstört stora delar av vår resa. Försöka få dem att förstå att vår bil ska hem till en verkstad i Sverige och att knappast vi kan hållas ansvariga för att deras underleverantörer skickar bilen med fel båt. Ansvar och trygghet ska jag fråga dem om och hur Falck som företag ser på det och var kunden som betalar sin premie kommer in. Hur många handläggare som det är rimligt blandar sig i ett ärende och hur mycket oro som det skapar när ett företag (Falck) ringer 15 ggr och ger olika besked varje gång. Dokumentera internt. Lös det. Låt oss ha semester.
Ni hör ju.
Det ska bli ett intressant samtal.

Fick svalka!

I Hasle hittade vi ett litet havsbad med nybyggda bryggor. Underbart. Jag tantbadade. Dvs doppade inte håret.

Elegant!

Plötsligt säger pappa, som har uttryck för det mesta:
- Nu kommer gräshopporna!

????

Han syftade då till en grupp pensionärer.
Vidare åt dessas beteende när de kommer till bufféer.
1. De kommer först
2. De kommer många
3. De skövlar

Observera att min pappa är 70 år.

Hasle var allt en liden pärla. Med eller utan gräshoppor.

Utsikten ger vi några poäng

Okej då. Vidder och sånt är ju rätt fint och man blir tagen av historiens vingslag. Men... isvak. Isvak. Jag ville på riktigt ha en Calippo mellan skinkorna. Vad som helst. Eller isvak.

Jo. Det här med isvak.

Sonen ger upp

- Nu skiter jag i det. Jag får värmeslag.

- Det var ju tråkigt. Jag tar sista bilden då.

Luttrad mor.

Girafffamilj

Pappa: - Tur man inte levde på den här tiden. Jag hade sladd huet hela tiden.

Fin bild bara

Hammershus

100 graders vandring i öknen

Nä. Givetvis inte. Men det kändes så. Det var den här fästningen som skulle besökas. Ett tvångsmässigt besök vad det kändes. I 100 graders värme. Why?! Trava upp och glo på stenhögar samt lyssna på någon överambitiös guide som vecklar sig ut och in över några stenbitar som eventuellt kan ha varit en eldstad.

Jo. Jag gillar historia. I lagom dos. När jag vill. Men i denna hetta och med vingliga föräldrar tycker jag väl det är lindrigt meningsfullt att titta på ytterligare en borg och ådra mig solsting på kuppen.

Men denna käcka inställning tog jag mitt barn och mina gamla föräldrar, släpade dem upp för stock och sten för att låta dem njuta av denna fina fästning.

För det var faktiskt riktigt trevligt.

Hoppla!

(Guiden struntade vi i. Själv är bäste guide som vi säger.)

Jo. Ej oviktig detalj. Hammershus heter stället.

Penntroll

Gomorgon och saltvatten i håret.

Åh. Vilket naturbarn jag är.

Spontant sitter jag här i ett träd. Tar igen mig efter dagens debackel med skruttiga bilar, försäkringsleverantörer som inte levererar trygghet och vaskade mobiltelefoner. Hurra!

Det är något med ljuset på denna ö

Allt blir vackert. Mysigt. Alla hus är lite skeva och vinda. Ligger på klipper och skrevor.

Tydliga skyltar

Älskar tydliga skyltar som ändå inte är förbud. Mer effektivt. Heja!

Skugga/mörkertält

Räkna trappsteg

Jag räknar alltid trappsteg när jag går i fyrar eller ställen med många steg. Karaktärsdrag?

Sonen glömde sin kamera i bilen. Sprang ner och upp igen. Pigga ben må jag säga.

Härlig utsikt däruppe. Såklart. Annars hade det varit en totalt värdelös fyr.

67 trappstep.