Fotade huet lite igår. Blir ju bedrövad. Ögat hänger inte med. Hänger slappt och kindrna plusfar ut. La ut bilden uppe till vänster på instagram. En ärlig bild liksom. Fick massor likes. Kommentarer! Får jag aldrig. Alltså aldrig. Jo. Från vänner kanske och närmast sörjande. Trots snedhet och allt. Snällhet? Förvånade mig men gjorde mig inte mindre glad. Eller så är det riktigt illa. Massor tycka synd om klick dvs.
Inte grubbla. Positivt nu.
På bilder har jag så klart smink på mig. Tagit dem i "mina bästa vinklar". Ändå sådär slappt konstigt. Snett. Bolligt.
Ena ögat blir dessutom som ett psyköka för det ska liksom kompensera för att se det som inte det andra gör.
Fan.
Eller så ser ni ingenting.
Tänk er att ditt eget ansikte skulle förändras några millimeter åt det ena hållet. Hängt. Att det sedan sover. Saknat känsel. Sedan att hela ansiktet pumpas upp som en fotboll.
Några pumptag bara.
Trivts?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar