God Jul på er!
"När juldags morgon gliiimaaaar..." osv.
Men. Det är julafton.
I mitt förra liv var jag gift. Då hade vi ofta julen. Av flera anledningar.
Dels för att huset vi just då bodde i lämpade sig alldeles utmärkt att fira jul i. Det svalde mängder med folk. Om man var många. Vilket vi var!
Tillrest släkt från Norrland skulle enas med hela min högljudda skånska i en underbar skånelänga med vasstak från 1835. Idylliskt. Ernst hade fått ståfräs.
Mitt i huset fanns en öppet spis som såg ut som en vit barbapappa. Den brann ständigt.
En annan faktor var att jag är svårt husmoderlig och kan fixa ett julbord i sömnen. Laga mat och fixa fest samt mutera ut bläckfiskarmar är min grej. Jag trallar mig igenom detta. Populärt komma till mig helt enkelt.
Den sista anledningen var väl att #LitenEnhet var länge det enda barnet i släkten. Det tog alla hänsyn till. Slippa fara runt med den lille pågen.
Det känns som det var i ett annat liv.
Var det verkligen jag som satt framför Barbapappa ochambitiöst skrev hela första versen på "När juldagsmorgon glimmar jag vill till stallet gååååå" och skickade till alla i min adressbok i telefonen där, tidigt på morgonen innan jag körde igång. Började arbeta med alla mina bläckfiskarmar. Fixa allt. Själv.
Minns det väldigt tydligt. Skickade alltid jul-sms. Hade rationaliserat bort julkorten.
Nu har jag rationaliserat bort jul-sms.
Lägger ett jul-over-all på diverse sociala medier.
Hur som helst.
Jag inte haft julen på flera år.
Andra har småbarn. Ingen extrasläkt från Norrland. Idyllhuset sålde vi till förmån för nybygge 2006.
Jag har blivit den ständiga gästen istället.
I år ska jag medtaga saker som inte ens kräver att jag lagar något.
Från husmor till singelkex.
Från den som hade frysen full med extra allt till den som skulle klara sig med ett frysfack.
Det är ju lika mycket jul i år som då.
Bara fascinerad över hur det kan förändras.
Vill inte ha tiden tillbaka. Hur idyll det än var. Fasaden hade ändå sprickor som sedemera sprack.
God Jul!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar