Skriva. Sudda.

Skrivit så många inlägg. Suddat. Slängt.
Varit för ärlig. Eller för arg. Ledsen. I affekt kanske någon skulle tyckt. Då hör det inte hit.
Svårt.
För vem är denna lilla plats på internet till för?
Jo. Mig. I första hand. Men man vet aldrig vem som läser. Vem som tar åt sig eller vem som får en skev bild av mig. Blir orolig. Ringer hit någon i tron jag är suicid. Eller som själv blir sårad.

Har ett sånt behov få ur mig skiten. Det är ju det. Anonym blogg kanske. En till. Nja.

Vi får se.

Inser att denna lilla sida inte varit muntergökens skönsång på sistone men jag kan inte spela teater här i större  utsträckning. Mår fruktansvärt. Vill inte heller hälla ut allt svart bläck som finns inom mig och kladda ner allt och förgöra allt med svärta och syra.

Får kanske bli skriva, sudda. Skriva, sudda.
Censurera. Köra mig själv genom ett kaffefilter. Det känns lite fegt.
Men jag är ingen som blottar mig totalt och finner tillfredsställelse i det.
Jag går inte naken på stranden heller.
Knappt i bikini.