05.45.Vaknar mitt i mardröm. Blir glad. Det var bara dröm. Ont i skallen. Jobbigt. Fryser. Feber? hinner jag tänka men snubblar på fläkt som son ställt framför min säng.
Får upp temperatur av ilska och blodvite uppstår.
Låter tån pumpa på. Ska ändå duscha.
Blir irriterad över kylan på väg till tåget. Hatar kyla. Fryser efter fem meter. Trots varmaste jackan. Blir blå. Sur. Vill bita någon.
På stationen ropar någon ut i högtalarna med provocerande statisk röst:
Obehörig på spåret, polis på väg, ingen prognos.
Någon som hoppat alltså. I en timme och en kvart står jag där. Fryser. Försöker frikoppla huden från köttet och tälta inne i min hud. Tänker det skulle bli varmare då. Ingen info någonstans. Känner hur febern bränner. Fryser. Ringer jobbet. Förklarar att jag blir sen. Fryser. Känner inte mina fötter. Killen som ville ha hjälp med töserna hör av sig. Igen. Nu med helt andra avsikter. Igen. Suck.
Tinar aldrig upp. Sitter på jobbet i min stora täckjacka och huttrar. Jobbar fokuserat. Hjärtats olycka hör av sig. HAN. Semidör. Envisare än en fluga på sommaren.
Fryser på lunchen. Det är så sällsynt att jag har riktig mat med mig. Tydligen. Får beröm. Av flera. Det är så rrrroligt att se att jag har riktig mat. Så här. En måndag. I övrigt talar vi om självmord. Och så pratar en kollegorna om sitt. Allt som vanligt. Jag bara fryser. Äter med jackan på och får nog efter 20 minuter.
Kommer hem. Huset ekande tyst. Somnar. Fryser. Huvud bankar.
Skriver detta. Somnar om. Tröstäter lite kola. Skriver lite till. Klockan blev sju.
Underpresterat.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar